Lizette Lizette fortsätter vandra ensam

Att hitta andra människor som förstår dig och delar din syn på livet kan vara svårt. Men när det väl händer känns det mer naturligt än något annat i världen. Lizette Lizette har hittat hem bland Stockholms kreativa club kids och hennes musik är ett perfekt soundtrack till den alternativa klubbvärldens eleganta extravaganser. Låt dig fångas av det meddragande budskapet om en alternativ inställning till samhället, det budskap som vilar i Lizettes underbara elektroniska melodier.

I slutet av 80-talet och under merparten av 90-talet verkade klubbpionjärerna Michael Alig och James St James i New York och gjorde sina fester till det kända universums mittpunkt. Deras kreativitet när det gällde kläder hade inga begränsningar och som alltid då någon skapar något så pass fritänkande möttes de av stort motstånd och ibland avsmak ifrån omvärlden. Alig, James och deras vänner, som kallades club kids, medverkade i flertalet amerikanska skandalösa bråkprogram i stil med Jerry Springer som ett chockerande inslag. De blev smutskastade både av de frikyrkliga tanterna i publiken och av sina egna föräldrar, men de var alltid lika stolta i sina klädsamma skapelser.
        I videon till Lizette Lizettes medryckande »Freak« återskapas en sådan talkshow med dagens club kids från Stockholm. Lizette och hennes vänner sitter på scen framför en arg publik som ifrågasätter deras utseende, men club kidsen är lika rakryggade och stolta som Michael Alig och James St James var. Idén till videon, som kom för två år sedan, fick Lizette under tiden hon bodde i London.

        - Jag hade precis flyttat dit 2012-2013 och led av insomnia, säger hon. Hela den flytten blev inte som jag tänkt mig, jag hade tänkt att det skulle vara mycket lättare att hitta folk att hänga med. Jag kände mig ensam och upptäckte hur viktiga mina vänner här i Stockholm har varit för mig, och jag var utan dem. Så jag låg mest och kunde inte sova och tittade på gamla Jerry Springer, Ricki Lake, Donahue och Jenny Jones. Alla de har ju haft ett club kid-tema någon gång. Jag fick en snilleblixt klockan tre på natten: »Ska jag göra en musikvideo som är exakt det här? Gud, nej, det är omöjligt, det kommer bli så mycket som behöver göras«. Det enda jag hade safe var ju alla club kids, men resten var ett jättestort projekt, så jag lät idén vila. Någon månad efter det drömde jag att jag höll på att förverkliga den här videon, att jag hade hittat den perfekta lokalen. När jag vaknade kände jag mig så jävla pepp och visste att jag behövde göra videon innan någon annan kommer på den här idén.
        Idén förverkligades till slut tillsammans med regissören Emerson Berglund och Parlamentetkomikern Johan Wahlström i rollen som den påeldande programledaren. Bland club kidsen fanns stylisten Josef Forselius, rymdbjörnen Daniel »5p4c3_b34r« Johansson och en av Stockholms största drag queens Butcher Queen. Innan »Freak« drar igång käbblar Lizette Lizette med sin mamma, som vill att hon ska skaffa ett riktigt jobb och att hon ska klä sig mer normalt. Jag frågar Lizette om kvinnan i videon verkligen är hennes riktiga mamma och om åsikterna hon uttryckte är äkta.

        - Gud, hon skulle aldrig vilja vara med, hon är jätteskygg. Det är en skådespelerska, en av statisterna som jag kände skulle vara en bra mamma. Det roliga är att den replik som skådismamman har är tagen ifrån min mammas egna sägningar genom åren, fast lite förmildrat. Jag har verkligen fått fajtas för rätten att vara den jag vill vara. De ville väl att jag skulle bli en normal, vanlig tjej. Nu har de nog accepterat det, men det har gått jävligt långsamt. De har skyllt på att det bara är »en fas« men nu har den fasen hållit på jävligt länge så jag tror de börjar fatta att jag bara är som jag är.
        Uppväxt på Värmdö var Lizette Lizette i princip ensam om sin livsåskådning. Innan hon ens visste vad ordet »queer« betydde menade hon att hon höll på med »dubbeldrag«, att hon var en tjej som dragade till kille, som dragade till tjej. Hon minns hur hon åkte in till Söder för att gå på Café String - där vi som av en händelse även utför intervjun – bara för att huvudkaraktären i Berny Pålssons självbiografiska »Vingklippt Ängel« figurerade just där. Lizette hade läst boken som tolvåring och hoppades på att träffa några alternativa kompisar på String då hon klev in på cafét under ett jullov. Helt ensam vågade hon knappt gå in och vände i princip i dörren på en gång. Senare har Café String dock alltid hängt med Lizette, som en trygg punkt som alltid funnits kvar, en plats som hon träffar upp vänner, har möten och nu även gör intervjuer på. Vägen ifrån att vara annorlunda på Värmdö till idag verkar ha varit lång men framgångsrik, Lizette omgärdar sig nu med vänner i vars sällskap hon känner sig bekväm.
        - Eftersom jag varit så svältfödd på kompisar att relatera till har jag dragits till folk som jag har något gemensamt med, som också har en alternativ inställning till livet och uttrycker det med stil eller med kreativitet. Ibland har jag stött på någon som jag haft mycket gemensamt med men det är ändå något som känns falskt, vi har inte fått en genuin connection. På något sätt går det att känna av om en människa har gått igenom mycket jobbigt i sitt liv och blivit en ödmjuk person av det, inte bara tagit en alternativ stil och gjort något ytligt av det. Jag vill känna att det är uttrycket är en helhet och att det ligger en historia bakom. Det är något som är gemensamt med alla som jag hänger med, Rufus [Butcher Queen reds. Anm] framför allt.

        Det Lizette Lizette säger till sin skådismamma i videon till »Freak« har återkommit i andra ord i låtar som »Keep Walking Alone«. I det stycket sjunger hon om självständighet och ovilja att följa de regler som vårt samhälle satt upp. De tankarna är inget som bara anammats och gjorts ytligt, det är sättet som Lizette lever sitt liv. Uppenbarligen är det inte heller bara en fas. Jag beundrar beslutsamheten och drivkraften som gjort att Lizette inte gett vika och skaffat sig ett »vanligt jobb«.
        - Jag omger mig inte av människor som har det, i min värld är det normalt att hålla på med sin kreativa grej. Jag har typ glömt bort att man måste jobba Nio-Till-Fem och leva ett Svenssonliv. Och att folk gör det, för det finns inte i min värld längre. Jag kan bli väldigt arg och frustrerad över hur samhället byggts upp, att det hela tiden påminner en om att man måste följa deras utstakade vägar.
        I skrivande stund har Lizette Lizette en ny skiva färdiginspelad, med ett par videos därtill. Till skillnad från hennes tidigare singlar och EP:n »Raveland« är den kommande musiken dock inte enbart producerad av henne själv. Den här gången har Nicklas Stenemo, från syntgruppen Kite och Nicole Sabounés kompband, haft ett finger med i spelet. Han har även lånat ut sin lättigenkännliga stämma till Lizettes »Rest«, ett spår som endast en kort teaser gett smakprov på. Den nya skivan kan alltså innehålla spår av Kite, men även influenser ifrån belgisk new beat inblandade med Lizettes tidigare hårda syntpop. I dagsläget är det oklart när, hur och var skivan kommer släppas men förhoppningen är att ett releasedatum kan sättas till hösten, på ett skivbolag som förstår sig på Lizette Lizettes hybrid av hårt och mjukt. Av de små förhandsvisningarna att döma kan vi åtminstone sätta förväntningarna inför den nya skivan mycket högt.

Lizette Lizette är en del av det nystartade nätverket för producenter som är ickemän, Upfront Producer Network, tillsammans med bland andra medlemmar ifrån Femtastic.