Confuse-Ray, Name-Brand Rock Music, del I: Produktrockens Tid Är Nu


Idag går Produktrocken framåt med stormsteg, i individualismens tappra tecken. Chefsideolog Filip Lindström talar med Produktrockaren Elmer Hallsby, skapare av projektet Confuse-Ray, om TV-Shopreklam, tvättmedel och Confuse-Rays debutsingel »Quarterly Projections«, i en artikel där en ny tidsanda dokumenteras.

Produktrocken är på intåg. Då talar jag självklart om musik som skapas utifrån premissen att den ska vara en produkt som ska säljas till massorna. Motsatsen är fortfarande vanligare, rock som gör allt för sin äkthets skull, för att inte posera och inte sälja ut. Vanligtvis är jag på Äkthetsrockarnas sida, men efter att ha träffat skaparen av rockprodukten Confuse-Ray, Elmer Hallsby, i dennes kök i Solna så lutar jag mer åt lojalitet för Produktrocken. Ni förstår, kära läsare, Produktrocken är en filosofi om ett heltäckande koncept där varje detalj utstuderat pekar i samma riktning. Där Äkthetsrocken kan bli spretig och förvirrad är Produktrocken sandpapprad som en skål i slöjden med högsta betyg. Produktrocken ska dock inte låta tillrättalagd, för det är stor skillnad mellan den överproducerade Radiorocken och den mer jordnära Produktrocken. En skapare av Produktrock ska helst vara ensam i byggandet av konceptet och ljudbilden, som senare delas med andra i olika grader. Hårt draget så är det personen eller projektet som skapar musiken som är produkten, snarare än musiken i sig.
        Profet är egentligen musikmagasinens motsvarighet till ett Produktrockprojekt (det kallas alltid »projekt« inom Produktrocken, aldrig »band« eller »grupp«). Allt det vi gör på Profet föds ur en ideologi, ett förhållningssätt som ska se till att den levererade produkten ska kännas rätt ut i fingerspetsarna. En bra produkt, och därför också bra Produktrock, ska behålla konsumentens intresse genom prestation, kvalitet och pålitlighet balanserat med förnyelsekraft. Det som jag önskar framta med produkten Profet är att det ska vara omöjligt att missta vårt material för någon annans.

»Det jag gör är det som betyder mest i världen för mig«

- Elmer Hallsby

Elmer Hallsby spelar vanligtvis bas i det relativt uppmärksammade bandet Dead Vibrations. Han ser uttalat Confuse-Ray som en produkt, ett projekt som 23 mars kommer bära frukt i form av singeln »Quarterly Projections«. Intressant är att jag under loppet utav ett par månader träffat två svenska musiker, båda bosatta i Stockholm och i min ålder, som märker sitt arbete som en produkt. Den första utav dem var Adam Odelfelt, vars produkt kallas TVc, och den andre är alltså Elmer Hallsby. Med mig inräknat finns det alltså tre dokumenterade Produktrockare på Stockholms gator just nu, möjligtvis fler som inte visat upp sig än eller som jag inte minns i skrivande stund.
        Confuse-Ray har funnits i skaparens medvetande sedan denne flyttade till Stockholm i början av 2016. Låtmaterialet har bytts ut vartefter, och utan att veta säkert kan jag gissa på att det lät mycket annorlunda när idén om produkten såddes, jämfört med »Quarterly Projections« och den kommande skivan. Så är det dock med alla bra märken och starka företag, att produkten ska kunna förändras med tiden men namnet ska vara lika trovärdigt i konsumentens ögon. Titta bara på Nintendo, otvivelaktigt ett av världens största och kändaste företag, som startade 1889 och då sålde kortlekar. Där kan vi tala om att föra en produktidé framåt, om ett bolag överlever och expanderar i 130 år.
        - Jag har alltid suttit med gitarr och tänkt att Confuse-Ray ska vara gitarrmusik, men gitarrmusiken har nog förändrats i takt med mig själv, säger Elmer och tillägger: Jag har blivit bättre på att sjunga också, det har gjort stor skillnad för soundet.
        Elmer sjunger inte i Dead Vibrations, och där tar sången mycket mindre plats än i »Quarterly Projections«. Den mixas ner och ger plats åt resterande skrän, som utgör Dead Vibrations signum.
        - Jag känner att jag kan sakna rock där sången kan få vara i fokus, där man hör texterna, menar Elmer. Sedan är jag skitnojig över att säga något och behöva stå för det. Det är ju hemskt, men nu har jag råkat göra det. Jag tycker om soundet, jag är jätteglad över hur inspelningen blev.

Karaktärerna i samtalet porträtterade i ett verk som för ett år sedan var värt ungefär 20 kronor, men som nu har dalat avsevärt i värde.

Charmen hos Produktrocken är att den i grunden är besläktad med Äkthetsrocken. De flesta Produktrockarna växte upp som vanliga rockers och spottade i sin ungdom på tanken om att svika sina ideal. De idealen ligger kvar i hjärnbalken, nu i form av önskan om att kontrollera ett verk fullt ut. Släktskapet med Äkthetsrocken kan också ligga som grund för Produktrocken, som när Elmer berättar att han egentligen hatar att försöka nå ut i sociala medier och andra moderna marknadsföringskanaler. Det är ett klassiskt element i Äkthetsrocken, att vilja spjärna emot paketeringen av ens musik som en själlös vara till salu. Elmer har i och med Confuse-Ray och »Quarterly Projections« vänt på steken i ett försök att äga kommersialiseringen av musiken. Om en kreatör själv gör sitt verk till en produkt, då kan ingen annan göra det mot kreatörens vilja. Elmer talar om vad som händer när han tar tjuren vid hornen och gör kommersialiseringen till sin egen.
        - Då kan jag distansera mig. Då kan jag få göra TV-Shopreklam och sälja tvättmedel som det står »Confuse-Ray« på som merch. Då kan jag spänna av. Vågar man prata om »konsten«?
        (Här, kära läsare, slänger jag in ett instick för att förklara tonen i det Elmer säger, så att det lättare förstås i text. Precis som i min intervju med Anton Graffman Larsson , projektledare i Produktrockbandet Riga Tiger, uppkommer i den här intervjun vissa sägningar som kan vara svåra att tyda i skrift. I ovanstående stycke är det Elmers fråga »Vågar man prata om ’konsten’« som kan verka tagen ur sin kontext, men det stämmer inte. »Vågar man prata om ’konsten’« passar in mycket väl i sammanhanget om man är bevandrad i Produktrockens lärdomar. Det är ju jag, och jag kan därför utläsa betydelsen av det Elmer säger: Vågar man referera till sin egen musik med ett ord så pass laddat som »konst«, speciellt om man uttrycker sin »konst« genom att sälja tvättmedel med sin logotyp på? Det bestämda ordet »konsten« är känsligare än den obestämda formen »konst«, och används därför av Produktrockare med större försiktighet. Dock är gemene Produktrockare, mig själv inräknad, narcissistiskt lagd och har inget emot att benämna sina verk som »konsten«. Låt oss nu återgå till samtalet efter detta korta klargörande.)
        - Ja, det tycker jag, säger jag till Elmer, som skrattande svarar:
        - Jag vet inte om man vågar prata om »konsten«, fast det är ju fan konst ändå. Det jag gör är det som betyder mest i världen för mig.
        I detta sista citat ser vi exempel på vad som kännetecknar en sann Produktrockare. Skapandet av produkten är det viktigaste som finns. Likt hur andra människor svär sin trohet till en flagga i ett krig eller lojalitet till en gud lever vi Produktrockare för det vi skapar. Vi strider lika hårt och vi idkar samma religiösa hängivenhet för Produkten, det som betyder mest i världen. Död åt allt annat, Länge leve Produktrocken!

Confuse-Rays debutsingel »Quarterly Projections« släpps 23 Mars på Lazy Octopus. Samma dag visas produkten upp i levande form, som förband till L.A Witch på Melodybox. Del II av »Confuse-Ray, Name-Brand Rock Music«, med undertiteln »Nittiotalist, Javisst!« kommer ut på Profet inom kort.

17 Mars 2018