KAYTRANADA – 99.9%

Sokrates sa en gång att »ett oreflekterat liv är inte värt att leva«. Citatet illustrerar en djup tanke kring att objektivt kunna analysera sina livserfarenheter och lära sig från dem. Gör individen inte detta, är individens liv helt bortkastat. Med stolthet skulle Kaytranadas presentera sitt album »99.9%« för den store greken.

I en intervju med BBC1 berättar Kaytranada att titeln »99.9%« kommer från att han aldrig känt sig helt nöjd med det färdiga albumet. Han är till skillnad från andra producenter (främst inom hip hop) självkritisk och självreflekterande. Han är inte färdig och visar en kontinuerlig utveckling. Från att vara ett Soundcloud-fenomen till att faktiskt bjuda oss på en praktfull debut med samma wow-effekt som Pete Rocks »PeteStrumentals« och J.Dillas »Donuts«, har Kaytranada fått oss att längta efter mer. Albumet andas chill-hop med ett genreöverskridande där vi får höra funk, soul och R&B mixtrat till 80-talssynt. Energin är ett bevis på att Kaytranada kan variera och skapa ljud med trumman och synten på ett sätt så att vi aldrig känner oss utmattade (tyvärr kan syntmusik kan ge den effekten).

Albumet öppnas med »Track Uno«, en funkig syntskapelse som visar 23- åringens briljans och förmåga att skräddarsy syntbeatsen. Låten går sedan över till »Bus Ride«, en mjukare version som tar oss på en oförglömlig resa. För sedan, i låten »Got it good« hoppar Craig David(!) in. Till ett fantastiskt mjukt beat sjunger David en framtida R&B-klassiker. Några låtar senare hör vi Phonte (från Little Brother) rappa på den glitziga och glamourösa »One too many«. På »Glowed up«, som är den snyggast producerade låten, hör vi Anderson .Paak på ett beat som fastnar under huden och avslutningsvis får vi inte glömma att nämna »Lite Spots« som är Kaytranadas mest imponerade låt. Det är en omarbetning av den brasilianska sångaren Gal Costa's »Pontos De Luz« från 1973. Det är disco och det är synt. Festligt rakt igenom.

        Kaytranada har med »99.9%« bevisat för oss att han är en mångsidig, äventyrlig och högst kreativ producent med skickligheten att skapa något helt eget. Med smittande beats och en rytmik som håller energinivån på topp utan att trötta ut en, har Kaytranada fångat det vi som lyssnare alltid söker efter: en varierad repetition. Men han gör det på ett intressant sätt, det är både nostalgi och nymodigt. Att skapa ett album med två sådana starka motpoler säger mycket om Kaytranadas kapacitet. Och det bästa är att han är en arbetsnarkoman som alltid vill prestera bättre. Vi kommer att få se mer. Yes.