Vulkano forskar i fantasin

Ta chansen att följa med Vulkano in i en fantasivärld där allt och inget är verkligt, där allt och inget är möjligt, där allt och inget är tänkbart. Lisa Pyk och Cissi Efraimsson låter sina lyssnare se in i deras uppfinningsrikedom genom filmer, musik och en inspirerande syn på skapande. Filip Lindström träffar duon där forskningen i fantasin tar plats.

Cissi Efraimsson. Foto: Zoë Que

När jag för några år sedan var inskränkt Sex Pistols-punkare fann jag Vulkanos »Choir Of Wolves« och kämpade emot av full kraft för att inte gilla det jag hörde, det föll inte in i det färdiga mönster av musik som jag bestämt mig för att följa. Med facit i hand gick det inte så bra och nu sträcklyssnar jag på Vulkanos två album »Live Wild Die Free« och »Iridescence« och inspireras av den värld som på de sammanlagt 19 låtarna byggs upp. Cissi Efraimsson och Lisa Pyk som utgör Vulkano har en känsla för historieberättande som jag saknar hos andra artister, där en sång kan ifrågasätta verklighetens äkthet och samtidigt göra det mesta av nu, nu, nu. I kortfilmen »Neptune Moon« länkas »Live Wild Die Free« till en saga med Cissi och Lisa som huvudpersoner, där varje spår utgör en instans på deras resa genom en magisk skog. Likt andra Vulkanovideos har Cissi Efraimsson regisserat och skrivit mästerverket som spänner sig över femton minuter.
        Jag träffar Vulkano på Kungliga Konsthögskolan på Skeppsholmen, där Cissi går en utbildning i fri konst som hjälpt henne mycket i arbetet med regi av videos till Vulkano och bland andra side effects »Wanna Lose You«. Den sistnämnda stylades av Lisa och är för övrigt en av årets charmigaste musikvideos, där ett gäng ungdomar klädda som öststatsrejvare har tagit över Rågsveds Krog. Jag får reda på att en ny kortfilm i stil med »Neptune Moon« är påtänkt, en film som ska komma i sällskap med ett nytt album.
        - »Peach Punsch« ska det heta, avslöjar Cissi efter att ha rådfrågat Lisa om huruvida det är dags att gå ut med namnet, innan hon fortsätter: Just nu håller vi på med förarbetet men skivan och filmen kommer heta samma sak. Det är en road trip-movie med mig och Lisa i huvudrollerna. Världen är ganska lik vår men mer absurd och surrealistisk.
        Filmen »Peach Punsch« kommer likna »Neptune Moon« i det avseendet att Cissi och Lisa reser genom en värld som kan se verklig ut men som i själva verket är något annat, där fantasin är vild och fri, där du kan få dig själv att tro på nästan vad som helst. Konceptet har nu tagits ifrån skogen, ut på vägarna. I sin utbildning på Konsthögskolan får Cissi helt fria tyglar och hon har valt att rikta in sig på just film.
        - Det är helt fri undervisning, jag har ett rum och så får jag göra vad jag vill där. Jag träffar en professor två gånger per termin, så jag är helt ensam och det passar mig så jävla bra. Det är skönt att skapa utan att ha någon baktanke förutom att bara skapa. Det är väldigt skönt med en plats som tar flum på allvar.
        - Det är fantastiskt, säger Lisa entusiastiskt. Jag tycker det känns som en forskningsinstitution, alla går runt och forskar i sina egna fantasier.

Lisa Pyk. Foto: Zoë Que

Samtalet och skratten ekar i Konsthögskolans cafeteria ikapp med byggarbetare som skramlar med bestick på sina lunchtallrikar. Cissi hälsar glatt på alla som går förbi vårt bord på Forskningsinstitutionen för Fantasin, ett ställe som verkar gynna all sorts kreativitet. Inte minst det som Cissi själv gör, vilket ökar mina förväntningar inför ytterligare en kortfilm där Vulkano reser genom en surrealistisk verklighet.
        När jag föreställer mig skivan »Peach Punsch« tänker jag på pastellfärger och smuts, något tillrättalagt som visas upp från en ny synvinkel. Lisa och Cissi berättar att musiken spelats in live på olika platser och att den kommit fram samtidigt som »Iridescence«.
        - Det här är nog en tredje ö, säger Cissi om skivan. Den första (»Live Wild Die Free«) var väldigt direkt, vi var så trötta på att något skulle ta tid. Vi ville, som med ett primalskrik, bara ge allt utan filter. Sedan när vi började jobba på den här skivan, som ska släppas i vår, började två sounds växa fram. Då valde vi istället för att försöka komprimera att göra ett elektroniskt och ett livealbum. Det livealbumet är det som kommer nu.

Foto: Zoë Que

De två öar som Vulkano tidigare skapat med »Live Wild Die Free« och »Iridescence« skiljer sig ifrån varandra och har sina egna kvaliteter. Skivorna utgör ett klassiskt exempel av två ting som tillsammans blir något större än de två parterna, som i ensam form redan är storslagna. »Live Wild Die Free« växer när du hört »Iridescence« och »Iridescence« stiger som högst om du hört »Live Wild Die Free«. Cissi Efraimsson fortsätter diskutera den kommande ön »Peach Punsch«.
        - Det är absolut det bästa vi gjort. Det är både ösigt och har den där punknerven vi hade från början, men vi har slipat vårt låtskrivarspråk.
        Nytt är också hur Vulkano spelar live. I början, strax efter deras föregående band Those Dancing Days, spelade Cissi och Lisa med Rebecka Rolfart på bas och gitarr. Efter det mer minimalistiskt elektroniska ljudet på »Iridescence« har de nu utökat livebandet till en kvintett. Ändå kan de kan lika gärna uppträda som duo som de gjorde på Texasfestivalen South By Southwest, med grunden av Cissi på trummor och sång och Lisa på synt som Vulkano alltid vilat på.
        - Det har inte varit självklart för oss hur vi ska ha sättningen ibland, säger Lisa. Men det är kul nu när vi kommit fram till att det kan få vara varierat.
        Ett band som Vulkano kan låta sin musik ändra form utan att vara rädda för vad andra tycker. Sådana band blir intressanta att bevittna, för vi vet aldrig vad som händer efter nästa sväng i road trip-filmen. Känslan kan vara annorlunda från skiva till skiva, till och med från spelning till spelning.

Foto: Zoë Que

Dagen efter vårt möte på Mejan ska Lisa Pyk åka med El Perro Del Mar på turné till USA och Kanada. Sarah Assbring, som står bakom namnet El Perro Del Mar, är en stor inspirationskälla för mig och för Profet i och med det att hon gör sin konst precis som hon vill, med integriteten i stadigt behåll. Lisa inspireras också av Sarahs syn på musik och konst och säger att Vulkano är inne på samma anda. Utöver El Perro Del Mar spelar hon dessutom med Lizette Lizette, som tidigare intervjuats på Profet.
        Lisa är inte ensam om att spela med ikoner, Cissis andra musikaliska projekt är bakom trummorna när teddybjörnen Jocke Åhlund gör musik med konstnären Jockum Nordström. Hon minns med glädje hur inspelningsprocessen gick till.
        - Vi spelade in i somras på Gotland och det är jävligt kul att spela in med dem. Jockum är ju konstnär och han skapar på ett helt annat sätt men Jocke hakar på, för han är också väldigt lekfull. Det blir så här »Fan, den här flugan, kan vi inte spela in den?« och så går han runt, tar fram en stege och håller fram micken, skrattar Cissi och härmar en fluga.
        - Det känns som du, säger Lisa.
        - Jag vet, fortsätter Cissi att skratta. Jag känner mig väldigt hemma. Det är kul att vara del av deras skapandeprocess, att man bara kan leka fram något som blir så bra. De har inga ambitioner om att det här ska bli något förutom att de bara gör det för musikens skull. Jag och Lisa har ju drömmar om att turnera världen och gå på röda mattan – vi försöker ju att inte tänka på det när vi skapar – men det är skönt att se några som skapar när det där är totalt ointressant. De gör redan det där, de är redan där.
        - Jag kan tänka mig att det är som en ventil för dem istället, spekulerar Lisa.

Foto: Zoë Que

Trots Vulkanos drömmar om röda mattor och världsturnéer, eller kanske på grund av dem, tror jag att de kan lyckas leva med skapandet i samklang och med integritet, precis som El Perro Del Mar, Jocke Åhlund och Jockum Nordström gör. Detta vet jag på grund av att ingen annan kan blanda stora visioner med sådan fascinerande fantasi som Cissi Efraimsson och Lisa Pyk kan. Titta bara på »Neptune Moon« ett par gånger, lyssna igenom »Live Wild Die Free« och »Iridiscence« fram och tillbaka och föreställ dig hur »Peach Punsch« kommer se ut och låta, så förstår du precis vad jag menar.




26 november 2016