ScHoolboy Q – Blank Face

Igår släppte Schoolboy Q sitt efterlängtade album »Blank Face«. Det är 17 låtar som bland annat gästas av Miguel, Vince Staples, SZA, Jadakiss, Anderson .Paak, Kanye West, E-40 och många fler. Det har gått flera år sedan den explosiva »Oxymoron« släpptes och dess efterföljare »Blank Face« lämnar en inte opåverkad.         Schoolboy Q är ett av hiphopens absolut största namn. Som en del av supergruppen Black Hippy tillsammans med bland annat Ab-Soul, Jay Rock och Kendrick Lamar placeras han högst upp i hiphopens näringskedja. Varje Black Hippy-rappare har eget sound och egen stil och Schoolboy Q representerar det smutsiga och mörka. Han är gruppens LSD-knaprande party beast. Han rappar om prostituerade, det dimmiga klubblivet och hur helvetet släpps lös när han närmar sig en överdos på receptbelagda mediciner. Det förra albumet, »Oxymoron«, var en vibrerande drogfest med en gästlista innehållande feta gangsterrappare som Raekwon, 2Chainz och Kurupt. Med släppet »Blank Face« har Schoolboy Q tagit festen två steg djupare in i dimman.

        Den första låten, »TorcH« som gästas av Anderson .Paak, inleds med en heavy metal- gitarr och Q som rappar om sin kriminellt tunga uppväxt: »Runnin' errands for grams/the paramedics at Tam's/Forced to grow to a man/Before L.A. had them Rams«.
        Nästa låt, »Lord Have Mercy«, har en soulig slinga med Q som filosoferar kring himlen och helvetet. Med sin bakgrund inom det kriminella gänget Hoover Crips har han många synder i livet att sona för, om han ska ta sig igenom den gudomliga grinden. Hans anknytning till Hoover Crips är även anledningen till hans besatthet med att sätta in versaler på varje H i sina texter.
        Den tredje låten, »THat Part«, med ett beat som lämnar bestående spår i ens musikaliska minne (banger!), gästas av den ack så ödmjuke Kanye West och är en grandios detonation av skrytverser: "Walkin', livin legend/Man, I feel like Kobe". De snålas inte på »THat Part«. I den hemsökande »Groovy Tony« som är producerad av Tae Beast (en av Top Dawg Entertainments inhouse-producenter), rappar Q om girighet, våld och livet som framgångsrik men hänsynslös knarklangare. Han rappar »UgH, Groovy Tony, no face killer.« No face killer liknar Ghostface Killas alias Tony Stark. Ghostface har även en låt som heter »Tony/Montana« som passar Q’s metafor om en fiktiv mafioso.
        »Kno Ya Wrong« med Lance Skiiwalker är en jazzig låt om hur människor i hans närhet bara bryr sig om hans pengar när han blev känd. Q’s svar är att de bör hitta sin egen grej i livet istället för att tigga av honom. En osannolik verklighet, säger han.

Kendrick Lamar


        Den bastunga gangsterballaden »Ride Out« som Q gjort tillsammans med Crips- kamraten Vince Staples målar upp livet som gängmedlem. Vince och Q växte upp inte långt ifrån varandra och har genomgått liknande öden: "Crippin' on my minibike/Either hoop or sellin' white/Brillo pad, the smoker's pipe/My pistol cocked, you tryna fight?". Beatet är smutsigt, versen är mördande och Vince och Q som duo är en självklarhet för denna låt. I den electro-vibiga låten »WHateva U Want« fastslår Q att han kan köpa, erbjuda och ge sin tjej vad hon än önskar. Det är en samtidsromantisk berättelse om grodan som blev en prins (som även bjöd flickan en påse kokain istället för en bukett med blommor). Albumets starkaste och bästa låt är »By Any Means«, vars titel är en allusion till Malcolm X’s tal »By Any Means Necessary«. Malcolm X talade om frihet för den afro-amerikanska befolkningen, Q talar om frihet för de "hood-slums" han levde med i Los Angeles. Texten är också en tydlig satirisk motsättning till dagens rapkultur, "You can fuck my bitch/You can have my hoe". Det är ghetto-poesi kompat av ett långsamt beat som får håret att resa sig. MIND-BLOWING.
        På »Dope Dealer« som gästas av rap-legenden E-40 tar Q upp samma ämne som de flesta andra låtar handlar om: knarklangandet. Beatet är skärande, man upplever ett skrämmande obehag när man lyssnar på det. Samtidigt rappar E-40 renodlad gangsterrap med: "I beat a bitch down I promise you/ I ain't playin' (beat his ass)/ Stomp his ass out throw him in the garbage can, the trash". Det intressanta är att det inom maffia-kulturen finns ett "don't see, don't hear, don't talk"-tänk. Detta gäller absolut inte gangsterrap eller Schoolboy Q heller för den delen.
        »JoHn Muirmed«, med en sampling av Jay Zs »Where I'm From«, är en klassiskt klingande West Coast-låt. Q’s flow är ren perfektion och om man lyssnar ordentligt får man en 1970-tals feeling från beatet. Den funkiga »Big Body« sticker ut i mängden av alla de teatraliska gangsterrap-låtar på »Blank Face«. Beatsen är något mer upplyftande och olika de andra, och samtidigt hör jag »King Kunta« non-stop i mitt bakhuvud när jag spelar denna låt.
        Sedan går Q över med »Neva CHange« tillsammans med den fantastiskt talangfulla neo- soul sångerskan SZA. Låten handlar om Hustle-to-Fame och om Q’s frustration över de iglar som han stöter på så ofta. SZA ifrågasätter i refrängen vad man kan göra när man insett att man lever ett liv av lögner i en repeterande cykel. Även om ämnet behandlar politik och svårigheter, är detta albumets, rent ljudmässigt, mest kärleksfulla låt (tack vare SZAs förtrollande röst).
        »Str8 Ballin«, är långsamt smygande, där Q saluterar sin väg upp från ghettot till de fina salongerna. Men sedan i den jazziga »Black THougHts«, gästad av Kendrick Lamar, och »Blank Face« med Anderson .Paak, blir Q poetisk och slänger verser om det verkliga livet i ghettot, det som ligger bakom de tunga pistolerna, hororna och knarklangandet. Q rappar »Ain't nothin' changed by the change/Let's put our brains away from the gangs/Crips and Bloods the old and new slaves/Shit we even changed our names«.
        Nästa låt har en intressant historia bakom sig. När Schoolboy Q förhandsvisade låten i New York, rapporterades det om att hans skivbolag tvingade honom att behålla »Overtime« på albumet, även om han själv inte ville det. Låten skiljer sig från det sound som Q oftast brukar köra med. Den ljuvliga Justine Skye samt Miguel (aka King of the panty dropping) är med och sjunger på låten.
        Nu till den sista låten, »Tookie Knows« som är en del av Q’s video-projekt (med »THat Part« och »By Any Means«). »Tookie Knows« är en teatralisk och brutalt snygg låt som porträtterar verklighetens ghetto-livsstil. Det här är riktig gangstermusik. Q rappar "It was cool til' that gang sweep/Now I'm in back of a van/And my wrists got a band/Got a number for a name" och som tidigare medlem i Crips vet Q om den stora risken att hamna i fängelse. »Tookie Knows« berättar om hur fängelserna dehumaniserar de intagna och hur de intagna rivaliserar mellan varandras gängtillhörigheter. Genom ett piano-klingande beat spekulerar han om hur våld är en del av hans liv och att döden alltid lurar runt hörnet som Crips- medlem.

Schoolboy Q

»Blank Face« är ett album som främst talar om gänglivet. Texterna är tunga, dystopiska och verklighetsbaserade. Schoolboy Q rappar om sin uppväxt, sin vardag, sina bekymmer och de falskheter han fått utstå. Han lindar ingenting i socker och är brutalt ärlig om mord, våld och den orättvisa han upplevt i ghettot. Dock kan texterna te sig repeterande, med samma ämne i de flesta låtar. Av en häftig lyriker som Schoolboy Q förväntar jag att texterna lyfts ett steg högre. Precis som i »Oxymoron« får vi inte riktigt lära känna honom på djupet utan han talar om det som händer runtomkring honom. Beatsen är starka och fångande. Det räddar mycket av albumets repetitiva karaktär. Vi får höra många liveinstrument och beats som fångar en till den grad att man vill spela låten om och om igen. Konceptet är klart attraherande, och man följer det han vill meddela. I två år har fansen väntat på det här och ingen kommer att bli besviken på detta mästerverk. It's murderous.