Premiär för »Vågor« av Mackaper

Idag har Profet äran att vara värd åt premiären av Mackapers fantastiska krautepos »Vågor«. I samband med premiären samtalade Filip Lindström med en av gruppens grundare, Per Nyström.

Imorgon fredag hålls en fest för att fira Mackaper och släppet av deras EP »Sfinx«. Det kommer celebreras i Scalateaterns källare, en plats som jag håller nära hjärtat. Jag har spenderat många muntra aftnar där och flera av de intervjuobjekt jag träffat för Profets räkning figurerar ofta i lokalerna. Främst kan väl Niklas Lind och Mathias Landaeus nämnas som frekventa besökare på Scala, två herrar som kan synas inom den lilla svenska jazzscenen. När jag några dagar innan fredagens Mackaperfest talar med en av bandets två orgelspelare, Per Nyström, känner jag därför att det är relevant att fråga om gruppen är en del av denna scen.
        - Jag känner inte att vi är i någon klick. Vi alla har spelat i andra band och gör det fortfarande så det blir ett mischmasch av allt men man hör ändå att det är Mackaper om man har lyssnat på oss förut, säger Per Nyström som ett nekande till frågan om jazztillhörighet.
        Det lättigenkännliga sound som Mackaper har skapat av sitt musikaliska mischmasch har Per Nyström och Markus Hulthéns orglar som signum. Det var där gruppen startade för att sedan utökas med fler instrument, vilket gjorde musiken stundtals svängig, stundtals monoton. Om du vill veta exakt hur Mackaper låter ska du börja med att titta på omslaget till »Minnen av framtiden«, skivan som också släpptes i år. Där kan du se sju orgeltangenter som sträcker sig långt ut i rymden och försvinner bort i fjärran. Markus och Per är de tangenterna som omringas av den täta rymd som Elias Krantz och Christoffer Narin skapar. Omslagsbilden är designad av ölmogulen Karl Grandin på Omnipollo, bryggeriet som även släppt en bärs döpt efter Mackaper, prydd av samma illustration. Den finns ännu inte tillgänglig att smutta på i Sverige, men när den gör det kan den komma att bli grundligt recenserad på Profet.
        Soundet av orglar som flyr ut i universum kan lätt tolkas som kraut med tanke på genrens stora genomslag på senare år. Per Nyström vill ändå inte säga att krautrock är något Mackaper spelar.


        - Jag tycker inte att vi gör det. Vi tycker ju om kraut men vi har egentligen för många ackord för att kallas kraut. Vi är lite mer melodibaserade.
        »Vågor« är dock den av Mackapers stycken som mest kan klassas som kraut, även enligt Per själv. Den släpps på EP:n »Sfinx« där Nicolai Dunger hörs på sång i titelspåret. Dunger medverkade på en releasefest för en tidigare skiva på Strand och Per tyckte han passade perfekt för »Sfinx«.
        - Han är en väldigt bra sångare som kan göra saker med sin röst som låter som instrument. Det passar bra med psykedelisk musik. Vi brukar inte ha sång men den idén levde kvar efter spelningen.
        Låten »Sfinx« har alltså släppts innan den kommer ut på EP:n »Sfinx«, som ett av spåren på »Minnen av framtiden«. »Vågor« har inte hörts förut och är lite mer speciell, vilket gör den perfekt för Profet.
        - »Vågor« är lite av en bonus, det är en gammal låt egentligen, som vi spelade in i samband med förra skivan. Den har legat och varit klar länge. Gustav [Nygren] som var med och spelade med oss förut spelar sax på »Vågor«. Apropå kraut var den tänkt att heta »Airwaves« [efter krautbolaget med samma namn].
        Vare sig Mackaper spelar kraut eller inte så kommer de definitivt framträda på Scalateatern imorgon fredag. Oavsett om de tillhör teaterns jazzklick eller ej så kommer jag besöka källaren för att njuta av deras universella mischmasch och jag kommer lyssna extra noga efter »Vågor«.



15 december 2016